Måste man ta studiemedel för att räknas som student?

Har man som student arbetat innan man har påbörjat sina studier så har man jobbat in en sjukpenninggrundande inkomst (SGI). Den kan hållas vilande under studietiden så länge studenten tar studiemedel för alla studieveckorna. Då studenten har avslutat sina studier behöver denna inte arbeta upp sin SGI på nytt. Den sjukpenninggrundande inkomsten fastställs av Försäkringskassan utifrån den beräknade årsinkomsten. Sjukpenningen och föräldrapenningen grundar sig på SGI:n.

En enda vecka utan studiemedel gör att SGI:n går förlorad. I praktiken innebär det att en student inte får behålla sin SGI till föräldrapenningen eller sjukpenningen om man inte tar sitt studiemedel under hela studietiden. Myndigheter som Försäkringskassan och CSN borde förstå att man kan studera utan att man utnyttjar sitt CSN stöd. 

För studenter som har börjat studera direkt efter gymnasiet och inte hunnit jobba upp sin SGI men som samtidigt får barn under studietiden blir den ekonomiska situationen ohållbar. Deras ersättning baseras på föräldrapenningens grundnivå. Idag ligger denna grundnivå på 180 kr om dagen. Det resulterar i en inkomst på strax över 4000 kr netto i månaden. Ställs detta i relation till ett fullt studiemedelbelopp, som uppgår till ungefär 9000 kr så innebär det en halvering för de studenter som blir föräldrar under sin studietid. Det gör deras ekonomiska situation ohållbar och minskad ekonomisktrygghet påverkar i sin tur studieresultatet. Naturvetarnas studentråd anser att studierna i sig borde skydda SGI:n och inte att studenten ska vara tvungen att ta studiemedel för att kunna behålla den sjukpenningsgrundande inkomsten.

Misslyckad matchning av kompetens

Matchningen på arbetsmarknaden för naturvetarstudenter efter examen är problematisk. Många har en spetskompetens som arbetsförmedlingen inte kan ta till vara på. Att likställa universitetskompetens med en yrkesutbildning från gymnasiet är inte rätt väg att gå.  Ett av problemen är att en del av nyexaminerade naturvetare går utan jobb. När de väl får ett jobb är det fel matchat. Är det lönsamt för samhället att ge utbildade naturvetare okvalificerade jobb? Arbetsförmedlingens främsta uppgift är att se till att den arbetsökande får ett jobb men inte att man får rätt jobb som man är utbildad för. Det är slöseri med tid och kompetens för den arbetssökande.

Enligt Saco:s rapport ”Fortfarande utbildning straffbart” leder en god matchning till bättre betalda jobb, vilket skapar förutsättningar för en högre tillväxt och en större skattebas. Forskning visar att dålig matchning för akademiker tidigt i karriären straffar sig i deras löneutveckling genom hela deras yrkesliv. Handläggarna på arbetsförmedlingen borde ha en större kompetens för att vägleda naturvetarna till mer kvalificerade jobb. 

Studentrådet har varit i kontakt med en naturvetarstudent som delar med sig av sina erfarenheter av livet efter examen.

”Dagen efter min presentation av mitt examensarbete skrev jag in mig hos Arbetsförmedlingen, härefter AF. Då hade jag gått utan studiestöd från CSN nästan en hel termin och det började sina bland mina sparade pengar. Men eftersom jag fortfarande var studerande hade jag inte rätt till A-kassa. Vilket jag inte heller hade när jag sedan vart arbetssökande. Detta eftersom jag var under 25 och inte hade arbetat tillräckligt efter gymnasiet för att få stämpla.

Jag började studera direkt efter gymnasiet, för att fortare ha möjligheten att komma ut i arbetslivet. Så med ett nästintill färdigt CV i handen ville jag börja få hjälp med att söka jobb inom min yrkeskategori. Jag vart placerad i en arbetskategorigrupp med en handläggare som skulle vara mer inriktade på rätt relaterade yrken för mig. Yrkesgruppen för geologer hamnade i samma grupp som bl a bygg, vilket kan vara relaterade men oftast inte.  

Först fick jag möta min handläggare för en intervju, fick tala om vad jag ville göra i framtiden, vad jag ville ha för hjälp/stöd, helt enkelt vad jag hade för förväntningar. Fick även då veta att jag var tvungen att vara arbetssökande i 90 dagar innan jag kunde få stöd (pengar) av försäkringskassan. Vi la upp en plan för hur mitt arbetssökande skulle se ut, min handläggare tyckte att jag skulle söka alla jobb som fanns ute på marknaden. Och hon hade i och för sig rätt att det är bättre att ha ett jobb än att bara gå hemma. Så jag började gå på rekryteringsdagar, sökte praktikplatser, jag ringde runt och hörde med olika företag om de fanns möjlighet för dem att ta in en praktikant eller dyl. Fick ofta om inte alltid svar att det inte fanns resurser för tillfället, men att jag gärna kunde maila mitt CV. Dagarna flöt på, jag vart helt klar med mitt examensarbete och tog ut min examen i december 2009. Under tiden gjorde jag allt för att få ett jobb, men marknaden just då var tuff med mycket konkurrens. Efter en tid föreslog min handläggare att jag skulle börja gå till en jobb-coach hos ett bemanningsföretag. Jag tyckte att det var bättre än att sitta hemma, samt att jag blev berättigad till lite mer bidrag då jag var aktiv i något av AF program.

Jag fick en coach hos bemanningsföretaget. Hos henne fick jag mer stöd än av min handläggare hos AF. Vi övade på intervjuer, finslipade mitt CV, jag fick uppgifter som skulle utveckla mig så att jag vågade lyfta luren till en potentiell arbetsgivare. Efter ungefär en och en halv månad coachning (5½ månad arbetssökande) erbjöd min coach mig ett jobb hos dem. Det var inte något relaterat till geovetenskap, men jag skulle få en inkomst!

Sen flöt det på, jag var inte arbetssökande längre (efter 6 månader arbetslös, vara tre helt utan inkomst). Jag gjorde det klart för min chef (coach) att jag fortfarande aktivt skulle söka jobb inom geovetenskap, och hon var mycket förstående. Jag arbetade hos bemanningsföretaget i ett halvår, sedan fick jag mitt första arbete som geolog. Har sedan dess arbetat med det jag är utbildad inom, efter mycket slit och knapert i kassan”

Kvinna 27 år, arbetande geolog sedan 2010. 

Vem tar hand om en matematiker?

Här är en berättelse från en matematikstudent vi har haft kontakt med under vårt arbete med trygghetsfrågan. Under hösten 2010 kunde ni läsa om CSN:s återbetalningskrav för studenter på de tekniska och naturvetenskapliga utbildningarna. Studenterna ansökte om studiemedel för en hel termin vilket motsvarar 30 högskolepoäng under 20 veckor. Problemet vara att lärosätena rapporterade in studenternas resultat innan terminen var slut. CSN ansåg att studenterna inte studerade under en hel termin och blev därmed återbetalningsskyldiga.

Efter mödosamprocess och efter ett års väntan fick studenterna beskedet att återbetalningskravet skulle dras tillbaka. Efter beskedet om att de skulle få tillbaka sitt studiemedel blev det tyvärr mycket upp till var och en att få det. Detta gjorde att stora grupper, som teknologer, fick stor hjälp av sina kårer att få pengarna återbetalad relativt fort. Medan andra mindre studentgrupper föll emellan, där ibland matematiker.

”Jag som matematiker hade precis kommit hem från en tågluff genom Europa som jag och min flickvän hade sparat ihop till under årets studier. Jag skulle precis påbörja mina nya kurser och anmält mina studier till CSN. Då fick jag beskedet att jag skulle återbetala ca 8500 kr, vilket motsvarar en månadsinkomst som student. Jag var tvungen att betala innan de kunde godkänna fortsatta studiemedel. De flesta av mina besparingar gick åt till resan, men som tur var hade jag lite fonder kvar sen barndomen. Dessa räckte för att täcka upp kravet, men ingenting mer att leva för tills nästa utbetalning kom från CSN. Jag och min flickvän löste det till slut genom att jag fick leva av hennes besparingar ett tag, som jag sedan fick betala tillbaka.Efter några månader fick jag ett glatt e-postmeddelande från kåren där jag läser, helt extatiska över att de lyckats få tillbaka pengarna från CSN, men detta gällde såklart bara ingenjörerna. Själv har jag aldrig mer sett röken av de pengarna och istället försörjt mig inom logistikbranschen och sammanlagt läst motsvarande en halv termins helfart under de senaste tre terminerna”

Först under sommaren 2011 beslöt CSN att även inkludera matematikprogrammen på Uppsala universitet, en lista över andra universitet finns här; http://www.csn.se/polopoly_fs/1.6610!2011-6.pdf  för mer information se även http://www.csn.se/2.174/1.6606

Studentrådets e-kongress

Snart är det dags för studentrådets e-kongress!

I nästa vecka öppnas kongressen. Håll därför utkik i mailen efter en inbjudan. 

Under studentkongressen fattas beslut om vilken verksamhet studentrådet ska bedriva under det kommande året. Ta tillfället i akt som studentmedlem i Naturvetarna att vara med och påverka deras arbete! 

Naturvetarnas studentråds e-kongress

Tyck till om studentrådets förslag!

Tycker du att arbetslivsanknytning är viktigt i din utbildning?  Eller brinner du för någon annan fråga som har missats? Nu i oktober är det dags för Naturvetarnas studentråds e-kongress.  Då kan du vara med och påverka vad Naturvetarnas studentråd ska  lägga krutet på. Du kan nu ta del av handlingar inför Naturvetarnas  studentråds e-kongress. Läs studentrådets och valberedningens förslag på vad studentrådet bör jobba med under kommande år. Läs handlingarna här! Mellan den 22 till 28 oktober pågår kongressperioden.  Då kan du diskutera, ge förslag på egna idéer om vad studentrådet  ska arbeta med, samt rösta på de förslag som presenteras.  Detta kommer ske i ett forum på voteit.se. Inbjudan till forumet för Naturvetarnas studentråds e-kongress  kommer att skickas ut den 22 oktober.  Då kommer också ytterligare instruktioner om hur du gör för att rösta. Resultatet av kongressvalet presenteras den 31 oktober på  www.naturvetarna.se/student. Om du har några frågor är du välkommen att mejla till studentrad@naturvetarna.se.