torsdag 26 februari 2009
Fyra år med studiemedel stoppar valfriheten
Tanken att öka genomströmningen i utbildningssystemet kan vi ställa upp på. Det är inte optimalt att studenter pluggar helt utan att fundera på vad man vill göra efter examen. Däremot skulle förslaget leda till att det blir svårt att bredda sin utbildning vilket ofta är gångbart på arbetsmarknaden.
Dessutom låser man in studenter som märker att de har valt fel. Om du går på en programutbildning och vill byta eller släpar efter av olika sociala eller personliga skäl måste du på detta sätt få dispens om du vill byta bana. dn.se
/Camilla
tisdag 24 februari 2009
Det satsas på naturvetenskap!
/Mia
måndag 23 februari 2009
Vem ska ge kostråd? Debatten är igång..
/Anna M
söndag 22 februari 2009
Hur tänkte ni nu? Har studenterna tjänat för mycket?
Man skulle kunna tro att alla medborgare i Sverige kunde hjälpa till och bidra till statskassan. Tydligen är det bara vissa grupper som själva kan göra detta valet. Studenterna tillhör inte dessa. Studenterna får vackert leva på sin snäva marginal genom studiemedlet. Men de kan ju alltid "bidragsplanera" så att de inte tjänar för mycket innan inkomsten slår i fribeloppstaket. Jag ska inte klaga på CSN de följer bara reglerna. Men Anders Borg är det detta som kallas arbetslinjen eller hur tänker ni...?
Saco studentråd utreder frågan utförligare i ett debattinlägg i Norran.
Jag vill också passa på och tacka alla ambassadörer och styrelsen för en riktigt inspirerande helg och ser fram emot spännande politik och marknadsföring av naturvetare i vår!
Pär Karlsson, gästbloggare och studentombudsman på Naturvetarna
Försäkring
Problem och lösningar
lördag 21 februari 2009
Rita ett djur
Saco informerar
Maria Noleryd från Saco
Ambassadörshelg
torsdag 19 februari 2009
Snart är det helg!
/Angelica
onsdag 18 februari 2009
Kvalité genom konkurrens eller mångfald?
Jag fortsätter på ämnet utbildningskvalitet - läste några förslag i Studentliv från både blå och gröna studenter. Gemensamt var att båda sidor vill förbättra kvalitén men de hade lite olika sätt att göra det på. Å ena sidan förespråkar man avgifter för alla studenter och marknadsekonomiskt tänkande där universiteten drivs privat och konkurrensen ska skapa bättre kvalité på utbildningarna. Skolorna ska heller inte ha motiv att sänka ribban för att få fler godkända elever och på så sätt öka inkomsterna. Å andra sidan föreslås internationellt tänkande och fler högskoleplatser, samt bättre tillgång till lärare och praktik. Vad tycker ni? Själv tror jag att många studenter skulle få svårt att klara ekonomin med högre utgifter och istället satsa på att komma ut i arbetslivet så tidigt som möjligt. Däremot skulle det vara användbart med ett rankningssystem över olika högskolor och utbildningar så att man kan få en uppfattning om kvalitén innan man börjar sin utbildning och förhoppningsvis välja den som ger jobb.
/Anna M
tisdag 17 februari 2009
Insändare i GP!
Låt dietisterna ta plats i media!
Dieter och råd om hur man går ned i vikt tar upp en stor del av medias utrymme. Men vad är det egentligen för råd och rådgivare man lyfter fram? Att gå ned i vikt handlar inte bara om att snabbt bli av med kilon, det handlar om att på ett hälsosamt sätt förändra sin livsstil. Detta glöms ofta bort i bantningshysterin. Istället för att låta löpsedlarna bestå av råd från utbildade akademiker inom näringslära och kostrådgivning, exempelvis dietister, så låter man självutnämnda "kostexperter" eller lekmän ta plats i media. Dessa uppmanar folk att följa deras egna råd med motiveringen att det funkade för dem själva. Idag är lågkolhydratskost ett hett ämne där kolhydraterna utpekas som källan till övervikt och ohälsa medan animaliskt fett nästan enbart är av godo. Om kolhydrater gör oss överviktiga och sjuka, hur kommer det sig att idrottare som äter stora mängder kolhydrater håller sig friska och i form? På Tongaöarna i Söderhavet har en alltmer stillasittande livsstil, i kombination med feta köttprodukter, snabbmat och ett för högt energiintag, lett till att tonganerna blivit världens näst fetaste befolkning. Detta stämmer överens med vad vetenskapen säger, nämligen att det är ett för högt energiintag, i kombination med för lite fysisk aktivitet, som gör oss sjuka och inte en viss livsmedelsgrupp. Både kolhydrater, fett och protein behövs för att vi ska må bra, dock i rätt proportioner. Den fördelningen måste grunda sig på solid forskning och inte tyckande. Att en diet fungerat i en viss situation vid en viss tidpunkt räcker inte som argument för att ändra kostråden, då det inte säger någonting om effekterna eller riskerna på lång sikt. Innan det kan hända måste flertalet välgjorda vetenskapliga långtidsstudier genomföras som visar på något annat än det som gäller i dagsläget. Låt därför de som är akademiskt utbildade och erfarna inom området uttala sig och ta plats i media!
Patrik Hansson, dietiststudent vid Göteborgs Universitet, ledamot Naturvetarna Student
torsdag 12 februari 2009
Insändare i DN
"Högskolor vågar inte underkänna elever
Skulle en chef sänka kraven och kvalitén på sina anställda och samtidigt hoppas på att få in mer pengar till företaget? Tror inte det. Men det är precis vad som idag sker på högskolor och universitet. För varje student som blir godkänd på en kurs får högskolan, universitetet eller utbildningens institution pengar. Vad tror ni att det leder till? Jo, de har inte råd med att inte få godkända studenter så ibland sänks kraven. Redan efter att en tenta är skriven och inlämnad kan lärare och ansvariga sänka godkändgränsen om de ser att flera är på gränsen till icke-godkänd. Generöst. Eller bara idioti. Resultatet blir att nybakade studenter, som ska bära på den nya och färska kunskapen, visserligen gör det, men gör det bristfälligt. Det här gynnar varken samhället eller studenterna själva. Ett nytt system måste till för att säkra kvalitén på Sveriges utbildningar. Borde icke-godkänd egentligen heta icke-bidragsgill? "
måndag 9 februari 2009
Pressmeddelande från CSN
fredag 6 februari 2009
Naturvetarrekrytering!
/Patrik
torsdag 5 februari 2009
Hisstal
/Johan