Sammanfattning av Almedalen

Almedalen är slut, och studentrådet är mycket nöjda hur det gick, och ser nu fram emot att alla löften givna under Almedalen återspeglar sig i den kommande forskningsproppositionen som kommer ut i höst. Detta kommer vi att återkomma till när det närmar sig, och nedan följer några intressanta seminarium som studentrådet särskilt vill lyfta fram.

Högskolan Kristianstad (HKR) – vill göra studenter mer anställningsbara

Högskolan Kristianstad har ett mycket intressant koncept, som handlar om att ge alla sina studenter en bättre arbetslivsanknytning. För HKR har detta fungerat mycket bra, och liknar den verksamhetsförlagd utbildning som läkarstudenter har idag. Den stora utmaning som HKR har haft har varit att hitta företag som var villiga att ta emot studenter under 5 veckor, det vill säga att se till att studenten kan bidra med något under sin tid på företaget så att fler företag vill ta emot, och att samma företag tar emot år efter år.

Vi i studentrådet tycker att det är ett jättebra intiativ av HKR att sattsa på arbetslivsanknytning, vilket vi länge har sett som ett problem (se utbildning straffbart för vad vi i studentrådet står i olika frågor)

Länk till Högskolan Kristianstad:

http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/hogskolan_kristianstad/news/view/arbetsgivare-oeverens-studenter-fraan-hoegskolan-kristianstad-aer-anstaellningsbara-43039

Hur mår doktoranden?

Sveriges förenade studentkårer (SFS), tillsammans med TCO har nyligen genomfört en undersökning kallad ”Hur mår doktoranden?”, där de bland annat framhäver

• ett behov av anställning från dag 1
• förbättrat arbetsgivaransvar och utbildning av handledare  
• lättare för doktorander att framföra kritik
• möjlighet för vila från jobbet vid behov för minskad utbrändhet
• förbättrad arbetsmiljö och inflytande på arbetsplatsen
• Det diskuterades även förslag om ”prova på år”, där doktorander och arbetsgivare har en chans att känna av om de trivs ihop och om projektet passar doktoranden. Detta för att motverka den kännsla av inlåsning som inträffar idag.

Det framfördes en del kritik om hur vare sig alla resultat kan extrapoleras till alla Sveriges doktorander, och det lyftes fram att i andra undersökningar säger 80% som doktorerat att de är positiva till att ha doktorerat, vilket är en mycket bra siffra som kan bli ännu bättre med de förslag som lyftes upp i undersökningen.

Peter Honeth (FP, statssekreterare; sammarbetar med utbildningsminister Jan Björklund)

deltog i paneldebatten som följde, och lyfte behovet av fler studier för att noggrant analysera Sveriges doktoranders behov. Han nämnde även förslag om lön från dag ett för alla doktorander, men att detta även skulle leda till färre doktorander.

Jabar Amin (Skolpolitisk talesperson, Miljöpartiet, höll med Peter Honeth i flera av hans ståndpunkter, men betonade behovet av tryggare anställning omgående, varför miljöpartiet som tidigare år lagt fram ett förslag om att avsätta 300 miljoner kronor för att finansiera alla svenska universitet att införa lön från dag 1.

Vi i Naturvetarnas Studentråd tycker att flera av våra sakfrågor togs upp och vi är mycket nöjda med att många har uppmärksammat doktoranders situation och vill förbättra den. Peter Honeths uttalande om lön från dag en mycket bra attitydvändning från politikernas håll att se till att alla som arbetar har en lön, och nästa lågiska steg sedan Björklunds uttallande om att ha ett år på stipendium. Vi håller dock inte med Peter om att detta ska bekostas av färre doktorander, som de facto står för en stor del av Sveriges forskning, vilket skulle bli lidande vid en sådan förändring. Vi ser därför väldigt positivt till miljöpartiets förslag om att avsätta 300 miljoner till lön från dag ett.

Vi ser även positivt till förslaget att ha någon form av provanställning för nya doktorander, där doktorander och handledare (i de fall då doktoranden ej gjort sitt mastersarbete vid labbet) kan få en chans att arbeta ihop innan de tar beslutet att genomgå en hel doktorandutbildning. Dock ser vi flera risker med missbruk av detta, varför vi förutsätter att det i så fall även sker med lön, för att motverka missbruk av detta för billig arbetskraft (skuggdoktorander). Vi kommer återkomma till denna frågan mer när vi vet mer.

Vem satsar på forskarkarriär?

Under en debatt med titeln "vem satsar på forskarkarriär?”, togs motsvarande frågor upp för unga forskare, det vill säga de som precis är klara doktorandstudierna.

Det viktigaste som Peter Honeth tog upp här var att vi idag har ett behov av tydligare karriärvägar för att underlätta för personer som överväger att sattsa på forskning att se till att det är möjligt att göra karriär inom forskningen. Han lyfte upp att dagens situation med en doktorandutbildning, en-flera post docs, följt av flera olika kortsiktiga anställningar med olika regler inte är en bra lösning, och att Sverige bör införa något liknande USA:s tenure track. Där det är en tidigt en hårdare selektion på vilka som kan avancera inom akademin och tydligare karriärvägar än vad som finns i Sverige.

Vi i Naturvetarnas Studentråd tycker att dagens system, med för många kortsiktiga anställningar som inte leder vidare till en fast tjänst är ett stort problem, vilket man kan läsa mer om i utbildning straffbart. Vi är mycket positiva till att denna frågan togs upp, och ser fram emot forskningspropotionen, som vi förväntar oss ska innehålla mer konkret information om hur detta ska gå till praktiskt.