Antal studenter och avklarade högskolepoäng verkar inte visa själva utbildningskvaliteten. Istället ska ett nytt tredelat system ta över och utvärdera konkreta resultat för utbildningar på grundnivå och avancerad nivå. Utbildningarna ska jämföras mellan samtliga examina och utvärderas på tre huvudkomponenter: studenternas självständiga arbeten (som ska visa om en student har uppnått kraven för en examen), skolornas självutvärderingar i kombination med platsbesök (som innehåller observationer och intervjuer) och enkäter till tidigare studenter. Premier till de bästa skolorna betyder dock inte att något lärosäte ska få minskade resurser jämfört med i dag utan kommer att fungera som en bonus.
Förslaget är ett steg i rätt riktning i och med att man inför flera olika bedömningsgrunder. Vi hoppas att utbildningarnas arbetslivsanknytning och studenternas anställningsbarhet blir en tydlig del i bedömningssystemet.
Vad tror ni, kommer det här ambitiösa projektet genomföras smidigt och öka kvalitetstävlingen mellan lärosäten?
Läs mer hos Anders Flodström, SULF, SFS och Ordförandebloggen.
Se även debatten mellan Lisa Gemmel och Tobias Krantz!Studentrådet
Inlägg
2 kommentarer:
Detta är andra gången en proposition lagts fram syfte att koppla resurstilldelningen till kvalitén. Förra gången var under regeringen Bild i början av 1990-talet. Förslaget utformades då av kanslerämbetet och föll så småningom riksdagens klubba i smaken.
Frågan har naturligtvis en stark ideologisk grund. Att den då kommande riksdagen med socialdemokratisk majoritet valde riva upp förslaget innan dess ratificering är ingen slump.
En konsekvens av förslaget är naturligtvis att de redan högpresterade lärosätena tillåts bli än mer högpresterade genom ökad resurstilldelning. De lärosäten som däremot indikeras ha störst behov av ytterligare medel går däremot miste om desamma. Dessa farhågor avspeglas också i flertalet inkomna remissvar för dagens förslag.
Examensarbeten kommer framöver få en betydande roll vid utvärderingen. Av härintill länkad intervju med forsknings- och högskoleminister Tobias Krantz framställs parametern som en av tre. Faktum är dock att man i propositionen lägger en betydande tonvikt just vid denna parameter. Som ett resultat av att nuvarande examensordning (med obligatoriskt examensarbete vid samtliga utbildningar) infördes så sent som 2007, kommer man under den första fyraårscykeln också lägga betydande vikt vid andra bedömningsgrunder. Detta har på sina håll tolkats som att kursbetyg också kan bli avgörande för utbildningens kvalitetsbedömning. Personligen anser jag detta vara en tveksam indikator gällande utbildningens kvalité.
Sant är, vilket också Krantz poängterar, att man inom ramen för bedömningen kommer lägga vikt vid studenternas förutsättningar.
Sant är också, som Lisa Gemell (ordförande Sacos Studentråd) poängterar, att propositionen innehåller många "bör" och "kan". Detta i form av rekommendationer till Högskoleverket som förväntas utforma de mer specifika detaljerna för det interna kvalitetssäkringsarbetet, vilket utgör ytterligare en bedömningsgrund, varpå externa bedömare och alumnenkäter blir den tredje.
Jag tror liksom Naturvetarnas studentstyrelse att kvalité "bör" löna sig! Det Kan fungera som morot och driva på kvalitetsarbetet. Med ett sådant system är det emellertid av ovärderlig vikt att ytterligare parametrar, såsom studenteras studiebakgrund tas med i bedömningen. Detta inte bara "bör" utan de facto MÅSTE vara en förutsättning för att systemet ska fungera!
Dessutom MÅSTE man beakta att enbart 60 procent av programantagna studenter tar ut examen inom sju
år. På sina håll är andelen betydligt lägre än så. Att bara bedöma examensarbeten avspeglar därför bara de mest ambitiösa studenteras resultat.
Vad händer med en utbildning som håller såpass låg kvalité att, låt säga, 90 procent av studenterna avslutar utbildningen i förtid? Är det då relevant att störst fokus läggs på examensarbeten av de fåtal studenter som kanske klarar sig igenom utbildningen genom att inte delta i densamma utan som kanske istället klarat sina studier helt på egen hand?
I propositionen:
"Det finns en mängd skäl till varför studenter avbryter sina studier eller varför det tar lång tid för studenterna att nå examen. Men genom att jämföra likvärdiga utbildningar kan stora avvikelser från genomsnittet vara en signal om brister i utbildningen."
Så visst beaktas detta men jag håller med om att formuleringarna är vaga.
Även om vissa saker definitivt kan upparbetas tycker jag att det fina med propositionen är att att men lägger till parameterar som inte fanns med tidigare och både alumn-enkäter och exjobb tror jag är utmärkta jämförelsepunkter i ett nationellt perspektiv.
Skicka en kommentar