tisdag 1 september 2009

En gång samhällsvetare, alltid samhällsvetare?

DN skriver idag om att högskolor sänker sina krav för att locka fler studenter till naturvetenskapliga utbildningar. Jag har själv gått en samhällsvetenskaplig gymnasieutbildning och pluggar nu till biolog vid Uppsala universitet. Detta tack vare att det i Uppsala finns en ingång för samhällsvetare till biologiprogrammet. Jag har efter en kompletteringstermin haft precis samma krav på mig som studenter med nv-kompetens, och klarat det bra. Jag anser, precis som Anne Bratt, studierektor vid Linköpings universitet, att en tillräckligt motiverad student ändå klarar utbildningen och inte ska straffas för en felvald inriktning i gymnasiet. Vad tycker du? Kommentera!

/Mia

8 kommentarer:

Anonym sa...

Är det inte skillnad på ingång för samhällsvetare (med en extra termin) och en allmän ingång med sänkta krav (utan en extra termin)?

/Christoffer

Anonym sa...

Med en kompletteringstermin bör du ju ha NV-kompetens/behörighet att läsa naturvetenskapliga program och det är väl jättebra!

Men artikeln handlar väl om att kraven sänks för att alla som vill, oavsett behörighet, ska få gå vissa utbildningar! Att gå en utbildning som kräver naturvetenskap från gymnasiet då utbildningen är en fördjupning i naturvetenskap tror jag är svårt för en samhällsvetare utan en extra "naturtermin".

Problemet är väl att en del högskolor utan en extra termin sänker sina förkunskapskrav för att få fler sökande/antagna för att få utbildningarna att gå runt ekonomiskt. Om olika högskolor ger utbildningar med samma namn men olika förkunskapskrav och innehåll ger det en förvirring för de som är intresserade av att läsa ex. miljö och samma förvirring bör uppstå på arbetsmarknaden!

/anna

Katarina sa...

Jag håller med om vad du säger, men du har ju ändå full nv-kompetens nu. Själv läser jag den aktuella utbildningen på Linköpings universitet och har "bara" samhällsprogrammet i ryggen. Trots det klarar jag mig utmärkt med hjälp av hårt arbete och ett brinnande intresse. Läs gärna mitt inlägg också!

Mia sa...

Jag har fått höra en del kommentarer om att jag har kommit billigt undan eftersom jag inte gått ett traditionellt basår för att gå min utbildning.

Självklart är det dumt att sänka kraven för att fler studenter ska läsa, att istället erbjuda extra stöd till de med samhällskompetens som de gör på Linköpings universitet verkar ju fungera bra för dem som är motiverade. Detta borde ge studenter med samma kompetens i slutändan.

Pär Karlsson sa...

Här kan ni läsa hela miljövetarstudenten Katarinas inlägg. Vi gillar debatten så tyck till du med. Hur ska vi få fler att läsa naturvetenskap? http://kirschbeeren.blogg.se/2009/september/behorighetskrav-som-stanger-ute-intresserade.html

Eva Westerberg sa...

I undersökningen som DN gjort så finner man olika anledningar till att antagningskraven sänks. Den utbildning som Katarina går, och skriver om, tycks ju ha löst det hela på ett rätt smart sätt där kraven på själva utbildningen inte sänks. Du fixar det om du jobbar hårt själv. Den oroväckande tendensen är ju då kursernas svårighetsgrad sänks så till den grad att det handlar om gymnasienivå, vilket andra lärosäten nämner. Självfallet uppstår då en skepsis hos arbetsgivarna vad det egentligen innebär att en t ex miljövetarexamen betyder och är värd. Det här är inget unikt för naturområdet- jämförbarheten mellan olika lärosäten är ofta knepig inom många utbildningar- men det är framförallt från dessa områden man hör om lägre krav. Det blir ju kort sagt en kvalitetssänkning som studenterna - naturvetarna- själva förlorar på.

Nej, en gång samhällsvetare betyder ju inte alltid samhällsvetare. Men för att inga tvivel ska uppstå kring kvalitet och krav så är i min mening det naturvetenskapliga basåret det absolut bästa sättet att hantera problematiken. Genom det behövs inga slopade behörigheter. Varför ska en naturvetare i dag kunna mindre än en naturvetare för tio år sedan?

Anonym sa...

Den svenska gymnasieskolan är bara ett tidsslösande skämt. Det verkar då orimligt att gymnasieutbildningen ska ha någon betydelse för vad man ska få läsa senare.

Anonym sa...

Är det så att det krevs ingen NV behörighet på ingång, då är det väldigt alvar dvs att svenska ulbildningssystem håller på kolapsa. Det som krävs just nu för att höja kvalitet på utbildn på univ och högsk är lärarernas kompetens. Det kan inte vara så att ven som hels får undivisa på den nivå.

/Jovime