Visar inlägg med etikett högskola. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett högskola. Visa alla inlägg

söndag 4 juli 2010

Almedalens första dag

Tidigt i morse åkte delar av Naturvetarnas studentråd till Almedalen för att hålla seminarie, mingla och gå på spännande seminarier och politikertal. Idag hann vi med ett seminarie av Svenskt Näringsliv om vikten av många olika arbetsgivare och småföretag för att sänka arbetslösheten speciellt för utomeuropeiska invandrare.

Därefter sprang vi över till Kårhuset Rindi för Sacos seminarie om deras valundersökning bland akademiker. I topp ligger fler människor i arbete, ökad kvalitet i utbildningssystemet och ohälsan i arbetslivet. De områden man tycker fungerar bäst är högskolan, barnomsorgen och sjukvården. Den uppmärksamme har upptäckt att akademiker tycker mer ska satsas på utbildningen, men också att det är det område som fungerar bäst. Det kanske är ett tecken på att det behövs mer satsning på utbildningen!

Som avslutning på dagen lyssnade vi på Fredrik Reinfeldts tal, men tyvärr var de inledande låtarna under all kritik. Det enda positiva var den avslutande kampanjsången.

/Elin Wallin
Ordf. Naturvetarnas Studentråd

fredag 21 maj 2010

CSNs matematik får IG av Naturvetarstudenter

Naturvetarnas studentråd är starkt kritiska till CSNs kortsiktiga tänkande när det gäller bedömning av studenters utbildningstakt. Det är inte CSNs sakatt besluta om universitetens kursupplägg.

Bakgrunden till CSNs återbetalningskrav är att flera utbildningar räknar heltidsstudier per år och inte per termin som CSN gör. Vad är egentligen skillnaden mellan 20+40 och 30+30? Jo bara det senare blir 60 eller fulltidsstudier enligt CSN. Det som har missats är att totalsumman i de båda fallen är densamma. Det ska vara 30 högskolepoäng per termin och inga individuella anpassningar får ske.

Det här är ytterligare en sak som försvårar för oss studenter, kan man verkligen räkna med studiemedel eller måste man ha föräldrar som kan betala? Vi brottas dessutom med vikande intresse för både naturvetenskapliga och tekniska utbildningar och då underlättar det inte att CSN drar in studenters försörjning om inte universiteten går med på att styras av dem.

I autonomiutredningen (Självständiga lärosäten SOU 2008:104) talar man om att vetenskapens frihet är avgörande för demokratin och samhällets utveckling och att den akademiska friheten tar sig uttryck i arbetsvillkoren för enskilda individer däribland studenter. När man lägger ett förslag om autonomi så borde det gälla rakt av och speciellt hur man väljer att lägga upp kurserna över terminerna. Därför blir det konstigt att utbildningsdepartementet, eller i alla fall vissa där tycker det är riktigt att ändå detaljstyra den högre utbildningen som CSNs regler innebär.

Uttalandet från Karin Pilsäter (Fp) om att det är en olycklig situation, men att utbetalningarna gjorts felaktigt och alltså ska betalas tillbaka, medans Tobias Krantz är kritisk till CSNs agerande. Det här ger en splittrad bild av Folkpartiet. Den ena dagen vill man öka lärosätenas självbestämmande och den andra dagen begränsa den. Dessa begränsningar skulle dessutom lätt kunna tas bort om CSN insåg att även 20+40 blir 60.

För att möta framtidens behov behövs fler med högskoleutbildning, därför är det viktigt att ge de blivande studenterna så bra förutsättningar som möjligt. Utbildningsvalet eller orten ska inte påverka om heltidsstudier räknas som heltid eller inte. Vi måste få en enighet och tydlighet om vad som gäller. Om jag söker ett kandidatprogram i kemi så ska jag kunna vara säker på att det som högskolan anger som heltid även räknas som heltid av CSN, annars kommer jag aldrig att våga påbörja mina studier.

Vill du läsa mer så titta på DN, Ingenjörsbloggen, Akademisk Frihet, Tekniska högskolans studentkår och John Kåberg.

/Elin Wallin
Ordf Naturvetarnas Studentråd

tisdag 1 september 2009

En gång samhällsvetare, alltid samhällsvetare?

DN skriver idag om att högskolor sänker sina krav för att locka fler studenter till naturvetenskapliga utbildningar. Jag har själv gått en samhällsvetenskaplig gymnasieutbildning och pluggar nu till biolog vid Uppsala universitet. Detta tack vare att det i Uppsala finns en ingång för samhällsvetare till biologiprogrammet. Jag har efter en kompletteringstermin haft precis samma krav på mig som studenter med nv-kompetens, och klarat det bra. Jag anser, precis som Anne Bratt, studierektor vid Linköpings universitet, att en tillräckligt motiverad student ändå klarar utbildningen och inte ska straffas för en felvald inriktning i gymnasiet. Vad tycker du? Kommentera!

/Mia

tisdag 12 maj 2009

Fler högskolestudenter

Det blir fler högskolestudenter i höst om man får tro antalet som har sökt i alla fall. Lustigt nog finns inga naturvetarutbildningar med i DNs grafik. Vi får hoppas att även ansökningarna till våra utbildningar ökat!

/Mia

onsdag 29 april 2009

Ny gymnasieskola

Under tisdagen la regeringen fram ett förslag om en ny gymnasieskola. Gymnasiet delas upp i högskoleförberedande program och yrkesförberedande program. Antagningskraven till programmen kommer att öka. Förut kunde elever luras in på programmen av låga antagningskrav vilket ledde till en naturlig gallring senare då de inte klarade studierna. Risken fanns då att nivån på undervisningen sjönk för att fler skulle stanna på programmet. Med det nya förslaget ökar kvalitén på de naturvetenskapliga utbildningarna.

Detta anser jag vara ett steg i rätt riktning. Alla är inte stöpta i samma form. De som vill studera på högskola fokuserar på det och de som vill yrkesutbilda sig knyts tidigare till yrkeslivet. Bra regeringen!

Läs mer på DN och på SvD samt Magnus Anderssons blog och Knuff och här.
/Johan