CSNs matematik får IG av Naturvetarstudenter

Naturvetarnas studentråd är starkt kritiska till CSNs kortsiktiga tänkande när det gäller bedömning av studenters utbildningstakt. Det är inte CSNs sakatt besluta om universitetens kursupplägg.

Bakgrunden till CSNs återbetalningskrav är att flera utbildningar räknar heltidsstudier per år och inte per termin som CSN gör. Vad är egentligen skillnaden mellan 20+40 och 30+30? Jo bara det senare blir 60 eller fulltidsstudier enligt CSN. Det som har missats är att totalsumman i de båda fallen är densamma. Det ska vara 30 högskolepoäng per termin och inga individuella anpassningar får ske.

Det här är ytterligare en sak som försvårar för oss studenter, kan man verkligen räkna med studiemedel eller måste man ha föräldrar som kan betala? Vi brottas dessutom med vikande intresse för både naturvetenskapliga och tekniska utbildningar och då underlättar det inte att CSN drar in studenters försörjning om inte universiteten går med på att styras av dem.

I autonomiutredningen (Självständiga lärosäten SOU 2008:104) talar man om att vetenskapens frihet är avgörande för demokratin och samhällets utveckling och att den akademiska friheten tar sig uttryck i arbetsvillkoren för enskilda individer däribland studenter. När man lägger ett förslag om autonomi så borde det gälla rakt av och speciellt hur man väljer att lägga upp kurserna över terminerna. Därför blir det konstigt att utbildningsdepartementet, eller i alla fall vissa där tycker det är riktigt att ändå detaljstyra den högre utbildningen som CSNs regler innebär.

Uttalandet från Karin Pilsäter (Fp) om att det är en olycklig situation, men att utbetalningarna gjorts felaktigt och alltså ska betalas tillbaka, medans Tobias Krantz är kritisk till CSNs agerande. Det här ger en splittrad bild av Folkpartiet. Den ena dagen vill man öka lärosätenas självbestämmande och den andra dagen begränsa den. Dessa begränsningar skulle dessutom lätt kunna tas bort om CSN insåg att även 20+40 blir 60.

För att möta framtidens behov behövs fler med högskoleutbildning, därför är det viktigt att ge de blivande studenterna så bra förutsättningar som möjligt. Utbildningsvalet eller orten ska inte påverka om heltidsstudier räknas som heltid eller inte. Vi måste få en enighet och tydlighet om vad som gäller. Om jag söker ett kandidatprogram i kemi så ska jag kunna vara säker på att det som högskolan anger som heltid även räknas som heltid av CSN, annars kommer jag aldrig att våga påbörja mina studier.

Vill du läsa mer så titta på DN, Ingenjörsbloggen, Akademisk Frihet, Tekniska högskolans studentkår och John Kåberg.

/Elin Wallin
Ordf Naturvetarnas Studentråd

ÄNTLIGEN!!!

Idag kom äntligen ett förslag om en höjning av studimedelen. Enligt regeringens höstbudget ska studiemedlen höjas från den 1 januari 2010. Något som vi alla väntat länge på. Samtidig håller jag med om att det krävs mer än 350 kr/månad, MEN det är ett steg i rätt riktning! Förslaget har verkligen satt fart på debatten igen och de som jobbat för höjningen tidigare under året gör åter sina röster hörda. Via dn.se kan ni läsa mer.

/Camilla

Vallöften?

Det är väl ingen som har missat att studiemedlet inte kommer att höjas nästa år heller? Innan valet för två år sedan lovade tre av fyra allianspartier att höja studiemedlet, men än så länge har inget hänt. Jo, förresten studiemedlet kommer att höjas av misstag. En felberäkning hos statistiska centralbyrån gör att vi studenter kommer att få ungefär 300 kr extra i månaden, vilket ju är bättre än ingenting. Det är skandal att studiemedlet inte höjs i takt med hyror och andra nödvändiga utgifter, och man undrar ju vad som krävs för att de styrande ska prioritera detta. Det är två år kvar innan nästa val- tror ni de borgerliga kommer infria sitt löfte? Jag hoppas i alla fall fortfarande -det skulle betyda en höjning av livskvalité för Sveriges studenter.

/Mia Sklenar, ny ledamot i studentstyrelsen! :)

Våra plånböcker blir tunnare och tunnare...

När Saco Studentråd presenterar rapporten "Utbildning Straffbart?" kommer automatiskt studenternas ekonomiska situation i fokus. Detta mycket på grund av att allt för många lever under fattigdomsgränsen.

Bra, tycker jag och jag tror säkert att övriga Agrifack Studentråd håller med!


På Juseks hemsida kan man läsa en artikel med Eva Westerberg (ordförande, Saco Studentråd) och Mikaela Staaf (studenthandläggare, Saco Studentråd) kring just detta ämne. Studenternas ekonomiska situation har kraftigt förändrats till det sämre, dels på grund av ökande boendekostnader.

Vad blir då resultatet av en försämrad ekonomi och en försämrad trygghet?

Resultatet av detta är att många behöver jobba extra, något som lätt kan störa studierna genom trötthet eller tidsbrist. Många lånar också pengar, antingen av nära och kära eller...det fruktade...snabblånen! Just snabblånsfällan har jag sett på nära håll, den är inte trevlig. Ett snabbt och enkelt alternativ som kan få oanade konsekvenser.

Men vad som är värst är när resultatet av en dålig studentekonomi leder till att studenterna i fråga hoppar av sin utbildning. Bristen på pengar tar överhand och de klarar inte längre av att studera, räkningar och mat på bordet kommer först!
Jag har vänner som i dagsläget har drabbats av just detta, och därmed väljer att hoppa av/ta sabbatsår. Det som vi alla vet är att ett sabbatsår oftast leder till ett avhopp, då det nästintill är omöjligt att gå ner från en trevlig månadslön till studentpengen.

Jag har turen att kunna jobba över sommaren. Jag har ett arbete som i och för sig kräver hela min sommar men samtidigt ger mig ordentligt betalt, något som verkligen hjälper mig de kommande två terminerna. Det jag kan irritera mig på i den frågan är det så kallade fribeloppet, då jag tjänar över fribeloppet så reducerar CSN mitt bidrag och lån. Detta är alltså tacken för att jag ger upp hela min sommar, den enda tiden jag har som jag kan pusta ut och andas, för att över huvud taget klara av att leva under kommande studieår. Men det är egentligen en helt annan fråga i samma diskussionsforum :)
Jag ville mest bara poängtera att det finns många punkter som är lite snedvridna i debatten kring studenternas ekonomi och Saco Studentråd vill att regeringen utreder studenternas sociala och ekonomiska situation. De hoppas på att studenternas ekonomiska situation så småningom ska förbättras...gärna med 1400 kronor.

Per Henriksson, utvecklingschef på Jusek menar också att studierna blir lidande och ger förslag på att studiemedlet ska höjas, just för att studenterna då inte ska behöva lägga lika mycket tid och fokus på ett arbete. Per Henriksson säger:

Det rimliga vore att studiemedlet förbättrades rejält samtidigt som man då
skulle kunna öka kraven så att studier på heltid verkligen kräver heltid.Då kan
studenterna lära sig mer under kortare tid. Men det kräver ökade resurser till
universitet och högskolor, såsom mer undervisningstid och att lärarna står till
förfogande för eleverna också vid sidan om undervisningen.

Frågan är alltså även väldigt komplex, något de flesta vet. Det jag dock kan fastställa väldigt snabbt är att om vi inte höjer studenternas ekonomiska standard, så kommer mycket tid och kunskap att gå förlorad. En student som hoppar av en 4-årig utbildning efter 2 år har ju faktiskt kostat staten pengar utan att det ledde till någon direkt examen, dvs förlorad kunskap. Personen har ju också fått sig en törn (lagt två år utan några resultat) och kommer antagligen att vara väldigt bitter över detta.
Förändring krävs alltså, Saco Studentråd och de övriga aktörerna kring "Utbildning Starffbart?" är på rätt spår. Vi i Agrifack Studentråd kommer att stödja förslaget, delta i kampen och hjälpa till i den mån vi kan!

// Linda, ordförande