tisdag 24 juni 2008

Igår fick jag och många andra vetskap om Lars Leijonborgs förslag om att utomeuropeiska studenter ska betala en avgift för att studera vid svenska universitet och högskolor. Förslaget ska lämnas till riksdagen i höst.

Personligen (lägg märke till att jag här framför enbart mina egna åsikter) känner jag en direkt motvilja mot detta beslut. Min första tanke är att om detta förslag anammas kommer antalet utomeuropeiska studenter vid svenska universitet att minska vilket skulle leda till kunskapsförlust på flera olika plan.

Det senaste året har jag haft förmånen att få lära känna många utbytesstudenter på mitt universitet (SLU), både genom att bo med dem och även som kontaktperson i vår kårs internationella utskott. Det jag upptäckt är att genom att enbart möta men även genom att arbeta med personer från kulturer helt olika vår svenska så får man kunskaper som är ovärderliga. Både om sig själv som person, hur man beter sig i olika situationer, ifrågasättande om varför man agerar på visst sätt men även kunskaper som har med utbildningen i sig att göra.
Kunskaper som möjliggörs genom att dessa andra kulturer kommer till vår kultur.

På regeringens hemsida kan man läsa följande om förslaget:

"Avgifter för studier vid universitet och högskolor är numera vanligt i stora delar av världen. Det finns uppenbarligen en betalningsförmåga på denna marknad, antingen från studenternas familjer eller från stipendiesystem i deras hemländer" (http://www.regeringen.se/sb/d/10403/a/107816)

Visst är det vanligt runt om i världen med avgifter vid universitet och högskolor. Att vi i Sverige inte har det är en rättighet jag är väl medveten att vi måste värna om. Däremot är det inte så att utomeuropeiska studenter väljer att studera vid svenska universitet/högskolor för att slippa betala avgifter till sitt eget.

Vad gäller stipendiesystemen är det däremot som så att flera av de som fått stipendier till att studera hos oss på SLU har fått det för att betala sitt uppehälle. Faktum är att Sverige är ett väldigt dyrt land att leva i. Det är dyrt för svenskar som arbetar och får lön enligt svensk standard men väldigt mycket dyrare för människor från andra delar av världen som inte är lika välbetalda. Särskilt studenter som inte är speciellt betalda alls. Resan hit och hem kostar även den för studenten. Skulle det sen även läggas en avgift på studierna blir det en ännu större kostnad för studenten, vilket kan leda till att det hela omöjliggörs.

Vidare reagerar jag över meningen
"Att utbildning i Sverige ska vara kostnadsfri för svenskar är en väl etablerad princip, som ligger fast. Därmed kommer avgiftsfriheten att gälla också EES-medborgare." (http://www.regeringen.se/sb/d/10403/a/107816)

Detta ser jag som en risk att avståndet mellan Europa och resten av världen ökar. Det är som att säga att vi gärna välkomnar studenter från europeiska länder men resten av världen är inte välkomna på samma villkor.




Jag skulle kunna skriva mer men sittandes på ett bibliotek i Helsingborg får man rätta sig efter tidsgränsen på lånedatorerna. Hoppas att alla har en skön sommar och att många invänder mott Lars Leijonborgs förslag.


/Therese

Inga kommentarer: